Hur mycket har medelsvensson sparat?

Medelsvenssons sparande: En glimt in i den svenska sparlådan

Svenskarnas sparande är ett ständigt återkommande samtalsämne, men hur ser det egentligen ut i verkligheten? Siffror från olika källor varierar, och en exakt bild är svår att få, men genom att titta på tillgängliga data kan vi få en indikation på medelsvenssons ekonomiska situation. En aktuell bild av medianförmögenheten, snarare än medelförmögenheten, ger en mer rättvisande representation då den inte påverkas lika mycket av extremvärden (t.ex. höga förmögenheter hos en liten procentuell del av befolkningen).

Data från Avanza, en stor aktör inom sparande och investeringar, ger oss en intressant inblick. Deras siffror från 2023 visar en medianförmögenhet på 38 000 kronor för en 30-åring och 77 000 kronor för en 40-åring. Det är viktigt att poängtera att detta avser förmögenhet, vilket inkluderar alla tillgångar såsom sparkonton, aktier, fonder och fastigheter, minus skulder. Det är alltså inte enbart kontanter på ett sparkonto.

Dessa siffror kan tolkas på flera sätt. Å ena sidan kan de ses som relativt låga, särskilt med tanke på den höga levnadskostnaden i Sverige. Det antyder att en betydande del av befolkningen har begränsat sparande, vilket kan skapa sårbarhet vid oförutsedda händelser som arbetslöshet eller sjukdom. Att ha en buffert på sparkontot, som dessa belopp kan representera, är essentiellt för ekonomisk trygghet.

Å andra sidan bör man komma ihåg att Avanzas data baseras på deras kundbas, som inte nödvändigtvis är representativ för hela den svenska befolkningen. Många svenskar sparar utanför Avanza, exempelvis genom traditionella bankkonton, försäkringar eller direktinvesteringar i fastigheter. Därför är det sannolikt att den faktiska medianförmögenheten för hela befolkningen skiljer sig från Avanzas siffror.

För att få en mer komplett bild behöver vi ytterligare data från andra källor, såsom SCB (Statistiska centralbyrån) och Riksbanken. Dessa organisationer publicerar regelbundet rapporter om svenskarnas ekonomi och sparande, men dessa rapporter brukar ofta använda medelvärden istället för medianvärden, vilket kan ge en missvisande bild.

Sammanfattningsvis är det svårt att ge ett exakt svar på hur mycket medelsvensson har sparat. Avanzas data ger en intressant, men begränsad, indikation på situationen för en del av befolkningen. Ytterligare forskning och data från andra källor krävs för att skapa en mer komplett och nyanserad bild av svenskarnas sparandevanor och ekonomiska trygghet. En sak är dock säker: diskussionen kring sparande och ekonomisk planering är viktigare än någonsin.