Hur mycket pengar har top 1% i Sverige?

Den osynliga gränsen: En titt på inkomsterna hos Sveriges topp 1%

Diskussionen om ekonomisk ojämlikhet är ständigt aktuell, och ofta fokuseras det på den övre delen av inkomstskalan. Men hur mycket tjänar egentligen den där procenten längst upp i Sverige? Att få en klar bild av topp 1% inkomster kan vara svårare än man tror, då förmögenhet och inkomst ofta blandas ihop. Denna artikel fokuserar specifikt på årsinkomsten för den översta procenten och belyser några av de faktorer som spelar in.

År 2021 låg gränsen för att tillhöra den exklusiva klubben av topp 1% inkomsttagare (över 20 år) på 1 215 000 kronor per år. Detta motsvarar en månadslön på drygt 100 000 kronor. Viktigt att notera är att denna siffra, baserad på data från SCB, endast representerar förvärvsinkomst och inkluderar inte kapitalinkomster, utdelningar eller andra tillgångar som fastigheter och aktier. Det ger alltså en bild av de högsta löneinkomsterna, men inte nödvändigtvis en komplett bild av den totala ekonomiska situationen för denna grupp.

Att enbart fokusera på årsinkomsten ger en begränsad förståelse. Denna siffra avslöjar inte hur inkomsterna är fördelade inom den översta procenten. Det kan finnas stora skillnader mellan den som tjänar strax över gränsen på 1 215 000 kronor och de som tjänar mångdubbelt mer. Dessutom säger inkomsten ingenting om individens utgifter, skulder eller förmögenhet som ackumulerats över tid. En person med hög inkomst kan ha höga levnadskostnader och skulder, medan en person med lägre inkomst kan ha en betydande förmögenhet.

Det är också viktigt att komma ihåg att denna gräns för topp 1% fluktuerar över tid beroende på den generella löneutvecklingen och andra ekonomiska faktorer. Att tillhöra topp 1% ett år garanterar inte att man gör det året därpå.

För att få en mer nyanserad bild av den ekonomiska ojämlikheten behöver vi bredda perspektivet bortom enbart årsinkomst. Att analysera förmögenhetsfördelning, kapitalinkomster och andra ekonomiska faktorer ger en mer komplett förståelse av de verkliga skillnaderna i ekonomisk ställning mellan olika grupper i samhället. Framtida forskning och datainsamling bör sträva efter att ge en mer heltäckande bild av den ekonomiska verkligheten för Sveriges topp 1%, och hur denna grupp förhåller sig till resten av befolkningen.