Hur mycket tar banken vid kortköp?

Dolda kostnader i plånboken: Så mycket tar banken vid varje kortköp

Vi svenskar älskar våra kort. Snabbt, smidigt och kontantlöst – det är den nya normen. Men bakom varje blipp och svep döljer sig en kostnad som få konsumenter är medvetna om: interchangesatsen. Denna avgift, som betalas av handlaren till kortutgivaren (din bank), är en tyst kostnad som i slutändan påverkar oss alla.

Interchangesatsen är en procentuell avgift som beräknas på transaktionsbeloppet vid varje kortköp. Den varierar beroende på en rad faktorer, inklusive vilken typ av kort som används, var köpet görs och vilken typ av verksamhet handlaren bedriver. Generellt sett ligger interchangesatsen för vanliga betalkort, som Visa Classic och Mastercard Standard, mellan 0,5% och 0,8% i Sverige. För premiumkort, som guld- och platinumkort, kan avgiften vara betydligt högre, ofta mellan 1% och 2%. Anledningen till den högre avgiften för premiumkort är de extra förmåner som ofta ingår, såsom reseförsäkringar och bonuspoäng.

Men varför ska vi konsumenter bry oss om en avgift som handlaren betalar? Jo, för att kostnaden i slutändan oftast landar hos oss. Handlare kompenserar för interchangesatsen genom att baka in den i sina priser. Det innebär att alla, oavsett om de betalar med kort eller kontanter, indirekt bidrar till att täcka dessa avgifter. I en tid där inflationen är hög och hushållens ekonomi pressas, är det viktigt att vara medveten om dessa dolda kostnader.

Skillnaden i interchangesats mellan olika korttyper kan tyckas liten, men den blir betydande över tid och i större skala. Tänk dig ett köp på 1000 kronor. Med en interchangesats på 0,5% betalar handlaren 5 kronor till banken. Med ett premiumkort och en avgift på 2% blir kostnaden istället 20 kronor. Denna skillnad multipliceras med miljontals transaktioner varje dag och blir en betydande summa.

Utöver korttyp och transaktionsbelopp påverkas interchangesatsen även av handlarens bransch. Risken för bedrägeri och kostnaden för att hantera transaktioner varierar mellan olika branscher, vilket avspeglas i avgifterna. Exempelvis kan en handlare med hög risk för bedrägerier, som en onlinebutik, få betala en högre avgift än en fysisk butik.

EU har infört regleringar för att begränsa interchangesatserna och främja konkurrens inom betalningsmarknaden. Dessa regleringar har lett till lägre avgifter för konsumenter och handlare, men det finns fortfarande skillnader mellan olika länder och korttyper.

Som konsument är det viktigt att vara medveten om interchangesatsen och dess påverkan på priserna. Genom att välja rätt betalkort och vara medveten om de avgifter som tillkommer kan vi bidra till en mer transparent och rättvis betalningsmarknad. Framtiden för betalningar är digital, men det är viktigt att vi förstår de underliggande mekanismerna och kostnaderna som driver den. Genom att vara informerade konsumenter kan vi fatta smartare beslut och undvika onödiga kostnader.