Vilken stad har mest pengar i Sverige?

Rikast kommun, fattigast kommun: Det handlar inte bara om vad man har i plånboken

Att utse Sveriges “rikaste” stad är en komplex fråga. Medan många instinktivt tänker på privata förmögenheter och höga inkomster, speglar kommunernas ekonomi en annan bild av ekonomisk styrka. Istället för att fokusera på individuella rikedomar, belyser kommunernas inkomster och utgifter hur resurser fördelas och vilka utmaningar olika områden står inför.

År 2025 visade siffrorna en intressant dynamik. Dorotea kommun toppade listan över statliga bidrag per capita, med en imponerande summa på 37 606 kronor per invånare. Detta betyder dock inte att Dorotea är “rikast”. Hög utjämning från staten indikerar snarare ett större behov av stöd, ofta kopplat till faktorer som avfolkning, hög arbetslöshet och en åldrande befolkning. Stödet är nödvändigt för att kommunen ska kunna upprätthålla grundläggande service till sina invånare, som skola, vård och omsorg.

I andra änden av spektrumet finner vi Danderyd, som bidrog med mest till statskassan per invånare – 26 718 kronor. Denna höga siffra speglar kommunens starka skattebas, med en hög andel invånare med höga inkomster. Det betyder dock inte att Danderyd saknar utmaningar. Höga boendekostnader och press på kommunal service är exempel på problem som även rika kommuner kan brottas med.

På regional nivå var Stockholm den största bidragsgivaren, medan Gotland mottog mest stöd per capita. Även här ser vi hur utjämningssystemet arbetar för att balansera skillnaderna mellan olika delar av landet. Gotland, med sin geografiska isolering och säsongsbetonade näringsliv, har andra behov än en storstadsregion som Stockholm.

Sammanfattningsvis är det vilseledande att utse en “rikaste” stad baserat enbart på kommunala finanser. Siffrorna berättar en mer komplex historia om utmaningar och behov, och hur statliga resurser fördelas för att skapa en mer jämlik fördelning av välfärd över hela landet. Att förstå dessa nyanser är avgörande för att kunna diskutera regional utveckling och ekonomisk rättvisa på ett meningsfullt sätt. Det handlar inte bara om hur mycket pengar som finns, utan om hur de används och för vem.