Hur testar man om man har demens?

Hur testar man egentligen om man har demens? En guide till utredningsprocessen

Misstänker du att du eller någon i din närhet uppvisar tecken på demens? Det är en oro många delar, och att förstå hur man går tillväga för att få en korrekt diagnos kan vara avgörande. Den här artikeln reder ut processen bakom en demensutredning, från de första misstankarna till den eventuella diagnosen.

Det är viktigt att komma ihåg att demens inte är en enskild sjukdom, utan ett samlingsnamn för olika tillstånd som påverkar hjärnans funktioner. Symptomen kan variera stort, men vanliga tecken är minnesproblem, svårigheter med språk, rumsorientering och exekutiva funktioner (planering, problemlösning och omdöme).

När bör man söka hjälp?

Om du upplever en gradvis försämring av kognitiva förmågor som påverkar din vardag, är det viktigt att söka medicinsk rådgivning. Det är inte ovanligt att man först vänder sig till sin vårdcentral eller husläkare.

Den grundläggande demensutredningen – Mer än bara minnestester

Utredningen av misstänkt demens är en noggrann process som syftar till att fastställa orsaken till de upplevda problemen. En viktig del av utredningen är att utesluta andra medicinska tillstånd som kan ligga bakom symptomen. Här kommer den grundläggande utredningen in i bilden.

Blodprover – Ett viktigt steg i uteslutningsprocessen

Blodprover är en essentiell del av den initiala utredningen. Genom att analysera blodet kan läkaren identifiera eventuella avvikelser som kan förklara de demensliknande symptomen. Det är viktigt att komma ihåg att demens är en diagnos som ställs efter att andra möjliga orsaker har uteslutits.

Varför är blodprover så viktiga?

Tänk dig att du har en bil som börjar uppvisa problem. Innan du river ner hela motorn är det logiskt att kolla oljenivån och andra grundläggande faktorer. På samma sätt kan avvikande blodvärden indikera att symptomen inte beror på demens, utan på något annat medicinskt tillstånd som går att behandla.

Exempel på vad blodproverna kan avslöja:

• Kalcium: För höga eller för låga kalciumnivåer kan påverka hjärnans funktion och orsaka förvirring och minnesproblem.
• Homocystein: Förhöjda nivåer av homocystein i blodet har kopplats till ökad risk för kognitiv nedsättning och demens.
• Vitaminbrist: Brist på vitamin B12 eller folsyra kan också leda till demensliknande symptom.
• Sköldkörtelfunktion: Både över- och underfunktion i sköldkörteln kan påverka kognitionen.
• Infektioner: Vissa infektioner kan påverka hjärnan och orsaka kognitiva problem.

Vad händer om blodproverna visar avvikelser?

Om blodproverna visar att det finns andra underliggande medicinska problem, kommer läkaren att fokusera på att behandla dessa. I vissa fall kan behandling av det underliggande tillståndet lindra eller till och med helt eliminera de demensliknande symptomen.

Efter blodproverna – Fortsättningen av utredningen

Även om blodproverna inte visar några uppenbara avvikelser, betyder det inte att demens kan uteslutas. Utredningen fortsätter då med andra tester, som exempelvis:

• Kognitiva tester: Dessa tester mäter olika aspekter av kognitiv funktion, som minne, språk och uppmärksamhet.
• Neuropsykologisk utredning: En mer omfattande kognitiv utredning som utförs av en psykologspecialist.
• Hjärnavbildning: Magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (DT) kan användas för att undersöka hjärnan och utesluta andra orsaker till symptomen, som tumörer eller stroke.

Sammanfattningsvis

Att ta reda på om man har demens är en komplex process. Blodprover är ett viktigt första steg för att utesluta andra medicinska tillstånd som kan ligga bakom symptomen. Det är viktigt att söka hjälp tidigt om du misstänker demens, så att du kan få rätt diagnos och behandling. Kom ihåg att det finns stöd och hjälp att få, oavsett vad utredningen visar.