Vilken är den vanligaste behandlingen om du har benskörhet?

5 se

Den vanligaste behandlingen mot benskörhet är bisfosfonater, som kan administreras som infusion eller som veckotabletter. Förstahandsvalen är zoledronsyra (årlig infusion) och alendronat/risedronat (veckotabletter). Zoledronsyra har fördelen av att endast behöva administreras en gång per år, vilket ökar följsamheten till behandlingen.

Kommentar 0 gillar

Den vanligaste behandlingen mot benskörhet

Benskörhet, även känd som osteoporos, är ett tillstånd som gör att benen blir svaga och sköra. Det är ett vanligt tillstånd, särskilt bland äldre kvinnor. Det finns en rad olika orsaker till benskörhet, inklusive ålder, menopaus, lågt kalciumintag och vissa mediciner.

Den vanligaste behandlingen mot benskörhet är bisfosfonater. Bisfosfonater är läkemedel som hjälper till att förstärka benen genom att hämma benresorptionen, den process där kroppen bryter ner benvävnad. Bisfosfonater finns i både intravenös och oral form.

De vanligaste bisfosfonaterna som används för att behandla benskörhet är:

  • Alendronat (Fosamax)
  • Risedronat (Actonel)
  • Zoledronsyra (Aclasta)

Den rekommenderade behandlingstiden för benskörhet är minst fem år. Bisfosfonater är i allmänhet väl tolererade, men de kan orsaka biverkningar såsom magbesvär, illamående och diarré.

Förutom bisfosfonater finns det en rad andra läkemedel som kan användas för att behandla benskörhet, inklusive:

  • Teriparatid (Forteo)
  • Raloxifen (Evista)
  • Strontiumranelat (Protelos)

Vilket läkemedel som är bäst för dig beror på din specifika situation och bör diskuteras med din läkare.

Förutom läkemedelsbehandling är det också viktigt att göra livsstilsförändringar för att hjälpa till att stärka benen och förhindra ytterligare benförlust. Dessa livsstilsförändringar inkluderar:

  • Att få tillräckligt med kalcium och vitamin D
  • Att utföra regelbunden viktbärande träning
  • Att sluta röka
  • Att begränsa alkoholintaget

Genom att följa dessa steg kan du bidra till att hantera din benskörhet och förhindra framtida frakturer.