Hur stor del av maten produceras i Sverige?

Varifrån kommer maten på våra tallrikar? Sveriges självförsörjningsgrad under lupp

Mat är en grundläggande mänsklig rättighet, men den blir allt mer beroende av globala handelsmönster. I Sverige har självförsörjningsgraden för livsmedel, det vill säga andelen mat som produceras inom landets gränser, sjunkit markant under de senaste decennierna. Från en nivå på cirka 75% i början av 1990-talet har den idag sjunkit till ungefär 50%.

Denna minskning är oroväckande, eftersom den innebär att vi är allt mer beroende av import för att tillgodose vårt dagliga behov av mat. Detta skapar sårbarhet i händelse av naturkatastrofer, krig eller andra kriser som kan påverka globala handelsrutter.

Vad är det som driver nedgången?

Flera faktorer bidrar till den minskande självförsörjningsgraden:

• Globalisering: Den ökade handeln med livsmedel har lett till en ökad import av billiga produkter från andra länder.
• Jordbrukspolitik: Jordbrukspolitiken har i vissa fall gynnat import av livsmedel framför inhemsk produktion.
• Konsumentpreferenser: Konsumenternas efterfrågan på exotiska och säsongsbetonade produkter från utlandet har ökat.
• Klimatförändringar: Klimatförändringar påverkar jordbruksförutsättningarna i Sverige och skapar osäkerhet kring inhemsk matproduktion.

Vilka konsekvenser får detta?

En minskande självförsörjningsgrad har flera negativa konsekvenser:

• Sårbarhet: Sverige blir mer sårbart för störningar i den globala livsmedelsförsörjningen.
• Miljöpåverkan: Transporten av livsmedel från andra länder har en stor klimatpåverkan.
• Ekonomiska risker: Sverige riskerar att bli mer beroende av andra länder för sin matförsörjning, vilket kan skapa ekonomiska risker.

Vad kan göras?

För att stärka Sveriges självförsörjningsgrad behöver vi vidta åtgärder på flera fronter:

• Stödja inhemsk produktion: Genom att öka stödet till svenska jordbrukare kan vi främja inhemsk produktion av livsmedel.
• Utveckla hållbara jordbruksmetoder: Investeringar i forskning och utveckling av hållbara jordbruksmetoder kan öka inhemsk produktionskapacitet.
• Öka medvetenheten: Att informera konsumenter om vikten av att välja svenska livsmedel kan öka efterfrågan på inhemska produkter.
• Fostra en nationell strategi: Regering och riksdag behöver ta ansvar för att utveckla en nationell strategi för att stärka Sveriges självförsörjningsgrad.

Att säkra framtida livsmedelsförsörjning är en viktig uppgift för hela samhället. Vi behöver alla ta ansvar för att konsumera medvetna val och stötta åtgärder som stärker inhemsk produktion. Bara genom samordnade insatser kan vi skapa en mer hållbar och trygg livsmedelsförsörjning för framtiden.