Får man fota biljettkontrollanter?

Får man fotografera biljettkontrollanter? Rättsläget och praktiska överväganden

Frågan om man får fotografera biljettkontrollanter, särskilt i situationer som de som beskrivs hos SL (Stockholms Lokaltrafik) där de bär kroppsburna kameror, är komplex och berör flera olika rättsområden. Det finns inget enkelt “ja” eller “nej” svar, utan det beror på sammanhanget och hur fotograferingen utförs.

Juridiska aspekter:

• Fotograferingsfrihet och privatlivets integritet: I Sverige råder som utgångspunkt fotograferingsfrihet. Det innebär att man i allmänhet får fotografera på offentliga platser. Dock måste denna frihet vägas mot rätten till privatliv, vilket skyddas av både grundlagen och GDPR (General Data Protection Regulation).

• GDPR och dataskydd: Biljettkontrollanter utför ett arbete i tjänsten och fotografering av dem kan innebära behandling av personuppgifter. Om fotograferingen sker i syfte att publicera bilden eller videon online, eller på annat sätt sprida den, blir GDPR relevant. Då måste man beakta principer som ändamålsbegränsning (fotograferingen måste ha ett legitimt syfte) och proportionalitet (intrånget i kontrollantens privatliv får inte vara oproportionerligt stort i förhållande till syftet).

• Kränkande fotografering: Enligt brottsbalken är det olagligt att kränkande fotografera någon på ett sätt som är ägnat att allvarligt skada deras integritet (4 kap. 6a § BrB). Detta kan till exempel gälla om fotograferingen är utstuderad och syftar till att förnedra eller trakassera kontrollanten.

• Arbetsmiljö och trakasserier: Arbetsmiljölagen (AML) kräver att arbetsgivaren (i detta fall SL) ser till att personalen har en trygg arbetsmiljö. Upprepad och aggressiv fotografering kan betraktas som en form av trakasserier och därför vara otillåten.

Praktiska överväganden:

• Syftet med fotograferingen: Om syftet är att dokumentera ett felaktigt agerande från kontrollantens sida, eller om man misstänker brott, kan fotografering vara mer försvarbart. Att däremot fotografera en kontrollant bara för att man inte gillar deras yrke eller utseende är mindre försvarbart.

• Hur fotograferingen utförs: Är det en diskret bild tagen på avstånd, eller en närgången videoinspelning med ljud där man ställer hotfulla frågor? Ju mer aggressiv och påträngande fotograferingen är, desto större är risken att den anses olämplig.

• Publicering och spridning: Att dela bilder eller filmer på sociala medier utan samtycke kan vara problematiskt, även om själva fotograferingen i sig inte var olaglig. Man riskerar att kränka kontrollantens privatliv och utsätta dem för hån och hot.

SL:s kroppsburna kameror:

Att SL:s biljettkontrollanter bär kroppsburna kameror förändrar bilden något. Tanken är att kamerorna ska minska risken för hotfulla situationer och dokumentera händelser. I princip kan man hävda att kontrollanterna därmed får räkna med att bli filmade i tjänsten. Dock ger inte detta carte blanche att själv fotografera eller filma dem på ett sätt som är kränkande eller trakasserande.

Sammanfattningsvis:

Man kan fotografera biljettkontrollanter, men det kräver omdöme och hänsyn. Man bör vara medveten om de juridiska riskerna och undvika att fotografera på ett sätt som kan uppfattas som kränkande eller trakasserande. Att dela bilder eller filmer online kräver extra eftertanke.

Det rekommenderas att alltid visa respekt för biljettkontrollanterna och deras arbete. Om man har invändningar mot deras agerande, är det bättre att kontakta SL direkt istället för att ta saken i egna händer genom att fotografera och sprida bilder online.

Detta är en generell översikt och ska inte betraktas som juridisk rådgivning. Kontakta en jurist för rådgivning i specifika fall.