Får man räkna restid som arbetstid?

Räknas restiden som arbetstid? En djupdykning i regelverk och avtal

Frågan om restid ska räknas som arbetstid är komplex och ofta en källa till missförstånd. Svaret är inte svartvitt och beror på en rad faktorer, inklusive lagstiftning, kollektivavtal, individuella anställningsavtal och, inte minst, den specifika situationen.

Lagen ger ingen automatisk rätt till betald restid

Det är viktigt att klargöra att svensk lagstiftning i grunden inte betraktar restid som arbetstid. Arbetstidslagen reglerar arbetstiden utifrån den tid som faktiskt läggs på att utföra arbetsuppgifter. Resan till och från den ordinarie arbetsplatsen räknas generellt sett inte in i detta.

Undantagen som bekräftar regeln: När räknas restid som arbetstid?

Även om huvudregeln är tydlig, finns det flera situationer där restid faktiskt kan, och ibland till och med ska, räknas som arbetstid. Dessa situationer bygger ofta på avtal eller arbetsuppgifternas natur:

• Kollektivavtal: Många kollektivavtal innehåller bestämmelser som reglerar restid. Dessa avtal kan specificera att viss typ av restid ska räknas som arbetstid, helt eller delvis, och definiera hur den ska kompenseras. Det är därför avgörande att kontrollera sitt kollektivavtal noggrant.
• Individuella avtal: Om ett individuellt anställningsavtal stipulerar att restid ska betraktas som arbetstid, gäller detta naturligtvis. Ibland kan en arbetsgivare erbjuda detta som en del av ett förmånspaket.
• Arbete under resan: Om en anställd utför arbetsuppgifter under resan, till exempel svarar på mejl, deltar i telefonkonferenser, eller arbetar med dokument, kan denna tid räknas som arbetstid. Detta förutsätter ofta en överenskommelse med arbetsgivaren. Det är dock viktigt att notera att bara för att man “kan” arbeta under resan, betyder det inte automatiskt att restiden blir betald arbetstid. Överenskommelsen är nyckeln.
• Tjänsteresor: Resor som görs i tjänsten, det vill säga resor till platser som inte är den ordinarie arbetsplatsen, hanteras ofta annorlunda än resor till och från hemmet. Här kan det vara vanligare att restiden räknas som arbetstid, särskilt om resan är lång och tar upp en betydande del av arbetsdagen.
• Särskilda uppdrag: Om en anställd åläggs att resa till en specifik plats av arbetsgivaren, till exempel för att hämta material eller delta i en utbildning, kan restiden betraktas som arbetstid. Detta förutsätter dock att resan är en direkt instruktion från arbetsgivaren.
• Beredskap: Om en anställd har beredskap och måste resa till en arbetsplats utanför ordinarie arbetstid, kan restiden till och från arbetsplatsen räknas som arbetstid.

Viktigt att tänka på:

• Kommunikation är A och O: Det är avgörande att diskutera restidsfrågan med sin arbetsgivare och klargöra vad som gäller i ens specifika situation.
• Dokumentation: Se till att alla överenskommelser angående restid är dokumenterade skriftligt.
• Facket kan hjälpa: Om du är osäker på vad som gäller, kontakta ditt fackförbund för rådgivning.

Sammanfattningsvis:

Rätten till betald restid är inte lagstadgad. Men genom kollektivavtal, individuella avtal eller arbetsuppgifternas natur kan restid i vissa fall betraktas som arbetstid. Det är därför viktigt att vara medveten om vilka regler som gäller på din arbetsplats och att kommunicera tydligt med din arbetsgivare. Att känna till sina rättigheter är ett första steg mot en rättvis och tydlig arbetsrelation.