Hur räknar Migrationsverket försörjningskravet?

1 se

Den 1 november 2023 infördes ett nytt försörjningskrav för arbetstillstånd i Sverige. Försörjningskravet innebär att arbetssökande måste ha en lön motsvarande minst 80% av medianlönen. Kravet gäller även för ansökningar som lämnats in innan den 1 november 2023, men som ännu inte har beslutats.

Kommentar 0 gillar

Hur räknar Migrationsverket försörjningskravet för arbetstillstånd?

Sedan den 1 november 2023 har ett nytt, skärpt försörjningskrav införts för att få arbetstillstånd i Sverige. Detta innebär att den sökande måste kunna visa att hen har en inkomst som motsvarar minst 80% av medianlönen. Men hur räknar egentligen Migrationsverket ut detta krav, och vad innebär det i praktiken?

Det är viktigt att förstå att Migrationsverket inte använder en statisk medianlön. Istället använder de SCB:s (Statistiska centralbyråns) uppgifter om medianlön för heltidsanställda i Sverige. Denna medianlön uppdateras regelbundet, och det är den aktuella medianlönen vid tidpunkten för ansökan som ligger till grund för bedömningen. Det betyder att kravet kan variera något över tid.

Vad är medianlön och hur skiljer det sig från medelvärdet?

Många förväxlar medianlön med medelvärde. Medelvärdet är summan av alla löner dividerat med antalet löner, medan medianlönen är den lön som ligger precis i mitten av lönefördelningen, när alla löner är ordnade från lägst till högst. Medianlönen är mindre känslig för extremvärden (mycket höga eller låga löner) och ger därför en bättre bild av den typiska lönen i landet.

Hur beräknas de 80%?

När Migrationsverket fått SCB:s aktuella medianlön för heltidsanställda, multiplicerar de detta värde med 0.8. Resultatet blir den lägsta inkomst som den sökande måste uppvisa för att uppfylla försörjningskravet. Detta belopp anges oftast som en årslön, men kan också omräknas till en månadslön för tydlighetens skull.

Vilka inkomster räknas?

Migrationsverket tar hänsyn till olika typer av inkomster vid bedömningen, bland annat:

  • Lön från anställning: Detta är den vanligaste inkomstkällan som beaktas. Det är viktigt att visa lönebesked eller anställningskontrakt som bevis.
  • Frilansinkomster: Om den sökande arbetar som frilansare krävs en detaljerad redovisning av inkomster under en viss period.
  • Kapitalinkomster: Kapitalinkomster som räntor eller utdelningar räknas oftast inte in i försörjningskravet.
  • Andra inkomster: Andra inkomstkällor kan beaktas i vissa fall, men det är viktigt att kontakta Migrationsverket för att få klarhet i detta.

Viktigt att notera:

  • Kravet gäller även ansökningar som lämnats in före den 1 november 2023, men som ännu inte fått beslut.
  • Det är sökande som har ansvaret för att visa att de uppfyller försörjningskravet med tillräcklig dokumentation.
  • Om inkomstnivåerna inte uppfyller kravet kan ansökan avslås.

Det är alltid rekommenderat att kontakta Migrationsverket eller en jurist specialiserad på migrationsrätt för att få personlig rådgivning och säkerställa att all nödvändig dokumentation är korrekt och fullständig innan man skickar in sin ansökan. Detta kan förhindra onödiga förseningar och avslag.