När är det engångsskatt?

9 se

Engångsskatt dras från oregelbundna inkomstbetalningar som bonus, ackordslön, retroaktiv lön, vissa provisioner/arvoden, avgångsvederlag, semesterersättning och retroaktiv livränta. Den skiljer sig från den vanliga löneskatten som dras från regelbunden lön.

Kommentar 0 gillar

När ryker engångsskatten? En guide till beskattning av oregelbundna inkomster

Har du någon gång fått en oväntad summa pengar på kontot, kanske i form av en bonus, avgångsvederlag eller en generös provision? Grattis! Men med stor inkomst kommer också… skatt. Och när det gäller just dessa oregelbundna inkomster kan det vara bra att förstå sig på engångsskatten, en skatteform som skiljer sig lite från den vanliga löneskatten.

Vad är engångsskatt?

Engångsskatt är precis vad det låter som: en skatt som dras från inkomster som inte betalas ut regelbundet, till skillnad från din vanliga lön som du får varje månad. Det handlar alltså om tillfälliga inkomster som sticker ut från det normala.

Vilka inkomster räknas som engångsskatt?

Listan över inkomster som beskattas med engångsskatt är ganska omfattande och kan kännas lite snårig. Här är några av de vanligaste exemplen:

  • Bonus: En extra belöning för bra prestationer, ofta utbetald en eller ett par gånger per år.
  • Ackordslön: Lön som baseras på den faktiska prestation man åstadkommer, till exempel antal producerade enheter.
  • Retroaktiv lön: En lönejustering som betalas ut i efterhand, till exempel om ett nytt löneavtal träder i kraft med en fördröjning.
  • Vissa provisioner/arvoden: Inkomster som betalas ut baserat på försäljning eller utförda tjänster, men som inte utgör en regelbunden löneutbetalning.
  • Avgångsvederlag: En ekonomisk kompensation som betalas ut vid uppsägning, ofta baserad på anställningstid och tidigare lön.
  • Semesterersättning: Betalning för intjänad men ej uttagen semester. Den kan utbetalas i samband med en anställnings upphörande eller i samband med ordinarie lön.
  • Retroaktiv livränta: En utbetalning av livränta som görs i efterhand, exempelvis om en ansökan om livränta beviljas retroaktivt.

Engångsskatt vs. Vanlig löneskatt: Vad är skillnaden?

Den stora skillnaden ligger i hur skatten beräknas. Vid vanlig löneskatt beräknas skatten baserat på din förväntade årsinkomst och dras sedan automatiskt från varje löneutbetalning. Engångsskatten däremot, beräknas ofta med en schablonmässig procentsats. Detta kan innebära att du betalar en högre skattesats på engångsinkomsten än du gör på din vanliga lön, särskilt om beloppet är stort.

Hur fungerar det i praktiken?

Din arbetsgivare eller den som betalar ut engångsinkomsten är skyldig att dra av skatten innan utbetalningen sker. De rapporterar sedan in beloppet till Skatteverket. I din deklaration kan du sedan se hur mycket engångsskatt som har dragits.

Viktigt att komma ihåg:

  • Skatteåterbäring: Om du har betalat för mycket i skatt under året, inklusive engångsskatt, kan du få tillbaka pengar i form av skatteåterbäring.
  • Jämkning: Om du vet att du kommer att få en stor engångsinkomst under året, kan det vara en bra idé att jämka din skatt. Det innebär att du ansöker om att betala en lägre skattesats på din vanliga lön, för att kompensera för den högre skatten på engångsinkomsten.
  • Kontrollera din deklaration: Var noga med att kontrollera din deklaration så att alla inkomster och betald skatt stämmer.

Sammanfattningsvis:

Engångsskatt är en skatt som dras från oregelbundna inkomster. Det är viktigt att förstå vilka inkomster som räknas som engångsskatt och hur skatten beräknas. Genom att ha koll på reglerna kan du undvika överraskningar och planera din ekonomi på bästa sätt. Om du är osäker på något, tveka inte att kontakta Skatteverket för mer information.