Vilka får mest försörjningsstöd?

6 se

År 2023 var sjuk- och aktivitetsersättning det vanligaste försörjningsstödet i Sverige. Andra former inkluderar sjukpenning, ersättning vid arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och etableringsersättning.

Kommentar 0 gillar

Vem får mest försörjningsstöd i Sverige? En komplex bild

Att fastställa exakt vilka grupper som får mest försörjningsstöd i Sverige är en komplex fråga utan enkelt svar. Siffror från myndigheter visar mängden utbetalt stöd, men dessa siffror berättar inte hela historien. De säger inte något om individens behov eller den faktiska effekten av stödet. Denna artikel belyser de vanligaste formerna av försörjningsstöd och de grupper som potentiellt sett gynnas mest, med förståelsen att det finns en stor variation i individuella situationer.

År 2023 var sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan det vanligaste försörjningsstödet sett till antal personer som erhöll det. Detta innebär att många individer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning fick denna typ av stöd. Det är dock viktigt att skilja på antal personer och totalt utbetalt belopp. En sjuk- och aktivitetsersättning varierar i storlek beroende på individens tidigare inkomst och funktionsnedsättning, vilket innebär att vissa enskilda individer inom denna grupp kan få betydligt högre belopp än andra.

Andra betydande försörjningsstöd inkluderar:

  • Sjukpenning: Utbets till anställda som är sjukskrivna under en begränsad tid. Här är den totala summan beroende av inkomst och sjukdomsperiod. Personer med högre inkomster innan sjukskrivningen får högre sjukpenning, även om perioden är densamma.

  • Ersättning vid arbetslöshet (A-kassa): Tillhandahålls till medlemmar i en a-kassa som förlorat jobbet. Beloppet beror på tidigare inkomst och medlemskapets längd i a-kassan. Högre inkomst ger högre ersättning.

  • Arbetsmarknadsåtgärder: Dessa åtgärder syftar till att hjälpa arbetslösa att komma tillbaka i arbete och inkluderar utbildningar, praktikplatser och andra program. De ger inte direkt ekonomiskt stöd i samma utsträckning som exempelvis sjuk- och aktivitetsersättning eller a-kassa, men är ändå en vital del av försörjningsstödet då de kan leda till framtida anställning och inkomst.

  • Ekonomiskt bistånd: Detta är en sista utväg för personer som inte har andra inkomstkällor och administreras av kommunerna. Beloppen varierar beroende på kommun och individens situation. Det är inte möjligt att generalisera vilka grupper som får mest ekonomiskt bistånd, då det beror på mycket individuella omständigheter.

  • Etableringsersättning: För nyanlända flyktingar som behöver etablera sig i Sverige. Ersättningens storlek och varaktighet är reglerad.

Sammanfattningsvis kan man inte entydigt säga vilka grupper som får mest försörjningsstöd. Antalet personer som får sjuk- och aktivitetsersättning är högt, men personer med hög inkomst som blir arbetslösa eller långtidssjuka kan potentiellt få betydligt högre stödbelopp än andra. Den totala bilden av vem som får mest försörjningsstöd beror på en komplex samverkan av faktorer som inkomstnivå före behov av stöd, typ av behov, och längden på stödet. En djupare analys kräver detaljerad data om utbetalda belopp per grupp snarare än bara antal mottagare.