Vilket land använder kollektivtrafik mest?

Vem vinner kollektivtrafik-loppet? En svår fråga utan enkelt svar.

Att utse ett land som mest använder kollektivtrafik är en utmaning. Det finns ingen global, standardiserad databas som mäter kollektivtrafikens användning på ett enhetligt sätt. Istället möts vi av en labyrint av olika definitioner, mätmetoder och datainsamlingstekniker, vilket gör en direkt jämförelse extremt svår. Vilken metod vi använder för att bedöma mest påverkar resultatet dramatiskt.

Använder vi andelen resor som görs med kollektivtrafik som måttstock? I så fall skulle länder med begränsad tillgång till privata bilar, som vissa mindre utvecklade nationer, kanske hamna högt på listan, trots att det totala antalet resor kan vara betydligt lägre än i mer välutvecklade länder. Men är det verkligen ett rättvist mått på effektiv kollektivtrafik?

Om vi istället fokuserar på antalet resor per capita – det vill säga, hur många resor varje invånare gör med kollektivtrafik – får vi en annan bild. Länder med täta befolkningscentra och välutbyggda system, som exempelvis Japan och Sydkorea, skulle sannolikt prestera starkt. Tänk dig Tokyos omfattande och effektiva tunnelbanesystem – det är svårt att tänka sig en vardag där pendling inte sker till stor del via kollektivtrafik. Men även här finns utmaningar; är en kort bussresa i en förort lika betydelsefull som en lång tågresa i ett annat land?

En tredje faktor att beakta är utbyggnaden av kollektivtrafiknätet. Länder med omfattande nätverk, som omfattar höghastighetståg, omfattande tunnelbanesystem och ett tätt nät av bussar och spårvagnar, investerar betydligt mer i kollektivtrafik än länder med mer begränsade system. Nordeuropeiska länder som Sverige, Norge och Danmark, men även Tyskland och Nederländerna, har exempelvis satsat massivt på att skapa effektiva och integrerade system. Men ens ett välutbyggt nät garanterar inte hög användning.

Sammanfattningsvis saknas en entydig metod för att mäta vilket land som mest använder kollektivtrafik. Att rangordna länder utifrån enbart en parameter, som andel resor med kollektivtrafik, antal resor per capita, eller nätverkets storlek, ger en ofullständig och potentiellt missvisande bild. En mer komplex och nyanserad analys, som tar hänsyn till alla dessa faktorer samt ytterligare variabler som socioekonomiska förhållanden och geografiska förutsättningar, krävs för att skapa en mer rättvisande jämförelse. Fram till dess förblir frågan om vem som vinner kollektivtrafik-loppet just det – en fråga utan enkelt svar. Det är snarare en fråga om att jämföra äpplen och apelsiner, där varje land har sin unika utgångspunkt och system.