Vilka kör bäst, killar eller tjejer?

Vem kör bäst? En fråga om självbedömning, inte objektiv fakta

Frågan om vem som kör bäst, män eller kvinnor, är en klassisk diskussion som ofta präglas av stereotyper snarare än objektiva data. En nyligen genomförd undersökning bland 5166 bilister ger oss en intressant inblick, men inte ett definitivt svar. Undersökningen visade att män i högre grad än kvinnor bedömde sin egen körförmåga som mycket bra eller bra. Specifikt uppgav 25% av männen att de var “mycket bra” förare, medan ytterligare 49% ansåg sig vara “bra”. Detta innebär att en överväldigande majoritet av de tillfrågade männen (74%) placerade sig själva i den övre halvan av körförmågeskalan.

Kvinnornas självbedömning skiljde sig. Även om flertalet kvinnor också ansåg sig vara över medel, var andelen betydligt lägre än bland männen. Detta tyder inte nödvändigtvis på att kvinnor är sämre förare, utan snarare på skillnader i självförtroende eller självbedömning.

Det är viktigt att betona att undersökningen enbart mäter självupplevd körförmåga. Den säger ingenting om objektiv körförmåga, vilket är betydligt svårare att mäta. Faktorer som olycksstatistik, böteslappar eller körkortsprovresultat ger en mer objektiv bild, men även dessa är komplexa och kan påverkas av en mängd olika faktorer utöver själva körförmågan. Till exempel kan män i högre grad köra under riskfyllda förhållanden eller ta större risker i trafiken, vilket kan leda till fler olyckor oavsett deras faktiska körfärdigheter. På samma sätt kan socialisering och förväntningar påverka hur kvinnor och män uppfattas och bedömer sin körning.

Slutsatsen blir därför att det inte går att ge ett enkelt svar på frågan om vem som kör bäst. Undersökningen visar en skillnad i självupplevd körförmåga mellan män och kvinnor, men detta säger ingenting om den faktiska körförmågan. För att få en mer nyanserad bild krävs mer forskning med objektiva mått och en djupare analys av de bakomliggande faktorerna som påverkar både körbeteende och självbedömning. Denna undersökning pekar snarare på behovet av ytterligare studier än att ge ett definitivt svar.