Vad räknas till mellandagarna?

Mellandagarna: En flytande definition med lång historia

Mellandagarna – en tid av återhämtning, återbesök, kanske lite resterande julmat och framför allt, en känsla av ovisshet inför det nya året. Men vad är egentligen mellandagarna? Definitionen är, överraskande nog, inte helt entydig och har förändrats över tid.

Traditionellt sett räknas dagarna mellan jul och nyår, det vill säga den 27, 28, 29 och 30 december, som mellandagarna. Detta är den vanligast accepterade definitionen och den som de flesta svenskar förknippar med begreppet. Det är under dessa dagar som den intensiva julstämningen långsamt avtar, och en förväntan inför det nya året börjar växa fram. Butikerna erbjuder ofta reor, och lugnet infinner sig efter julens ofta hektiska aktiviteter.

Men det finns en viss variation. En del inkluderar även annandag jul, den 26 december, i mellandagarna. Detta tillägg är inte helt ovanligt, och det förlänger perioden av “mellan-tid” och ger en mer utdragen känsla av avkoppling efter julhelgen.

Ursprunget till begreppet “mellandagarna” ligger i slutet av 1800-talet. Precis som många andra traditioner och sedvänjor har det utvecklats organiskt, och den exakta definitionen har aldrig varit formellt fastställd. Därför är det inte konstigt att olika uppfattningar om vilka dagar som faktiskt ingår finns.

Den flytande definitionen återspeglar kanske själva essensen av mellandagarna: en övergångsperiod, en tid för eftertanke och reflektion mellan två stora högtider. Oavsett om man inkluderar annandag jul eller inte, är det tydligt att mellandagarna är en unik del av den svenska jul- och nyårsperioden, en tid präglad av en speciell blandning av efterglöd och förväntan. Och det är kanske just denna vaga definition som bidrar till deras charm. De är flexibla, anpassningsbara och personliga – precis som de minnen och känslor de ofta förknippas med.