Vad händer om man har för lite jod i kroppen?

4 se

Jodbrist orsakar struma, en förstoring av sköldkörteln. Graviditet och fosterutveckling är särskilt känsliga; brist kan leda till allvarliga neurologiska och fysiska utvecklingsstörningar hos barnet. Tidigare var struma vanligt i Sverige, men förebyggs numera med jodtillförsel.

Kommentar 0 gillar

Den osynliga bristen: Vad händer om du får för lite jod?

Jod. Ett mineral som de flesta av oss tar för givet. Vi hör sällan talas om det, men dess betydelse för vår hälsa, särskilt för hjärnans utveckling och sköldkörtelns funktion, är enorm. Vad händer då om vi får i oss för lite? Konsekvenserna kan vara allvarliga, särskilt för gravida kvinnor och deras ofödda barn.

Jodbrist, en dold epidemi som fortfarande drabbar delar av världen, resulterar främst i en förstoring av sköldkörteln, ett tillstånd som kallas struma. Sköldkörteln, som sitter i halsen, producerar hormoner som reglerar ämnesomsättningen, tillväxten och många andra viktiga kroppsfunktioner. När jodtillförseln är otillräcklig måste sköldkörteln arbeta hårdare för att producera tillräckligt med hormoner, vilket leder till att den sväller. Detta kan märkas som en synlig svullnad i halsen, men struma kan också vara asymptomatisk, det vill säga utan märkbara symtom.

Men konsekvenserna av jodbrist sträcker sig långt bortom enbart struma. Bristen kan leda till hypotyreos, en underfunktion i sköldkörteln, som kännetecknas av trötthet, viktökning, förstoppning, frusenhet och kognitiva problem. Hos barn kan jodbrist även orsaka kretinism, en allvarlig form av hypotyreos som leder till irreparabla neurologiska och fysiska utvecklingsstörningar. Detta inkluderar mental retardation, motoriska svårigheter, och kortvuxenhet.

Graviditet och amning är särskilt kritiska perioder när det gäller jodintaget. En gravid kvinna behöver mer jod än vanligt för att tillgodose både sina egna och fostrets behov. Jodbrist under graviditeten kan leda till en minskad IQ hos barnet, förvärrade neurologiska problem och en ökad risk för missfall. Ammande mödrar behöver också ett adekvat jodinflöde för att säkerställa att barnet får tillräckligt via bröstmjölken.

I Sverige har förekomsten av struma minskat drastiskt tack vare jodberikning av salt och andra livsmedel. Detta är ett effektivt och kostnadseffektivt sätt att förebygga jodbrist. Trots detta är det viktigt att vara medveten om riskerna med jodbrist och att säkerställa ett adekvat intag av jod genom en varierad kost. Om du är osäker på ditt jodbehov, rådfråga din läkare. Det är bättre att förebygga jodbrist än att behandla dess konsekvenser. En liten mängd jod kan göra en enorm skillnad för din hälsa och, särskilt, för dina barns framtid.