Varför har jag mycket vätska i kroppen?

Varför samlas vätska i min kropp? En djupdykning i ödem

Känner du dig svullen, tung och märker du att dina fingrar, anklar eller andra kroppsdelar ser puffiga ut? Då kan du uppleva vätskeansamling, även känt som ödem. Detta är ett symptom, inte en sjukdom i sig, och kan bero på en rad olika bakomliggande orsaker. Att förstå orsaken är avgörande för att få rätt behandling.

Vätska samlas i kroppen när balansen mellan vätska som läcker ut från blodkärlen och vätska som återabsorberas rubbas. Normalt sett pumpas vätska effektivt runt i kroppen via blodkärl och lymfsystemet, men vid olika sjukdomstillstånd eller andra faktorer kan denna process störas.

Vanliga orsaker till vätskeansamling:

• Problem med lymfsystemet: Lymfsystemet är ansvarigt för att transportera bort vätska och avfallsprodukter från vävnaderna. Om lymfsystemet inte fungerar optimalt, till exempel på grund av en infektion eller skada, kan vätska ansamlas. Detta kan leda till lymfödem, en kronisk form av ödem.

• Hjärtproblem: Ett svagt hjärta kan inte pumpa blod effektivt, vilket leder till ökat tryck i blodkärlen. Detta ökade tryck pressar ut mer vätska i vävnaderna än vad som kan återabsorberas, vilket resulterar i ödem, ofta i ben och anklar.

• Njursjukdom: Njurarna spelar en vital roll i att reglera kroppens vätskebalans. Vid njursjukdomar kan njurarna inte effektivt filtrera bort överskottsvätska och avfallsprodukter, vilket leder till vätskeansamling.

• Leverproblem: Levern spelar en viktig roll i proteinproduktionen, inklusive proteiner som är viktiga för att hålla vätska inne i blodkärlen. Vid leversjukdomar kan produktionen av dessa proteiner minska, vilket leder till läckage av vätska till vävnaderna.

• Dålig venös cirkulation: Om venerna inte fungerar effektivt i att transportera blod tillbaka till hjärtat, kan vätska samlas i ben och fötter. Detta är särskilt vanligt hos personer som står eller sitter mycket.

• Graviditet: Ökad vätskevolym under graviditeten är vanligt och ofta ofarligt. Men betydande ödem kan indikera andra bakomliggande problem och bör utredas.

• Biverkningar av läkemedel: Vissa läkemedel kan bidra till vätskeansamling som en biverkning.

• Långvarigt stillasittande: Mindre aktivitet minskar blodcirkulationen och kan bidra till ödem.

• Varma temperaturer: Värme kan leda till utvidgning av blodkärl och ökad vätskeansamling.

När bör du söka läkarvård?

Om du upplever vätskeansamling bör du alltid söka läkarvård för att fastställa den bakomliggande orsaken. Speciellt om ödemet:

• Är plötsligt eller snabbt förvärras.
• Åtföljs av andningssvårigheter, bröstsmärta eller yrsel.
• Är lokaliserat till ett specifikt område och smärtsamt.
• Inte förbättras efter att du vilat med benen högt.

Läkaren kommer att genomföra en undersökning och eventuellt beställa blodprover och andra undersökningar för att diagnostisera orsaken till din vätskeansamling och rekommendera lämplig behandling. Glöm inte att ge en fullständig sjukdomshistoria till din läkare för att underlätta diagnostiken. Att identifiera och behandla den bakomliggande orsaken är avgörande för att lindra symtomen och förbättra din hälsa.