När börjar barn prata om känslor?

När börjar barn prata om känslor? En komplex utveckling

Att förstå och uttrycka känslor är en komplex process som utvecklas gradvis hos barn. Det är inte en fråga om en specifik ålder då “plötsligt” allt faller på plats, utan snarare en kontinuerlig resa med flera faser. Medan språkutvecklingen lägger grunden, är det viktigt att komma ihåg att känslomässig förståelse och verbalisering utvecklas parallellt och påverkar varandra.

Vid 18 månader börjar barn visa en betydande förståelse för det talade språket. De reagerar på tonfall, ansiktsuttryck och kroppsspråk, och börjar associera specifika ord med känslor. Man kan se att de börjar imitera vuxnas känslouttryck, och kanske pekar på en ledsen person och säger ” ledsen?”. Detta visar en växande medvetenhet om känslornas existens, även om förmågan att artikulera dem själva är begränsad.

Mellan ett och två år tar språkutvecklingen ett stort kliv framåt. De börjar forma enkla tvåordsmeningar, exempelvis “mamma ledsen” eller “pappa glad”. Dessa fraser är oftast kopplade till omedelbara situationer och specifika personer. De lär sig namnen på grundläggande känslor som glad, ledsen, arg och rädd, men förmågan att nyansera och förstå de mer subtila aspekterna av känslor är ännu inte utvecklad.

Frågan om när barn börjar prata om känslor är alltså lite missvisande. Det är inte en plötslig switch, utan en successiv utveckling. Från tre till fyra års ålder märks en betydande förbättring. Barn använder nu mer kompletta meningar och kan beskriva känslor i samband med olika situationer och personer. De börjar också förstå att andra kan ha olika känslor än dem själva, en viktig del av den emotionella utvecklingen som kallas “Theory of Mind”. Nu börjar samtal om känslor bli mer nyanserade, och de kan till exempel förklara varför de är ledsna eller arga.

Även om de flesta barn vid fyra års ålder kan uttrycka sina grundläggande känslor, är det viktigt att komma ihåg att denna utveckling är individuell. Vissa barn utvecklas snabbare, andra långsammare. Social interaktion, språklig stimulans från omgivningen och den generella hjärnans utveckling spelar alla en avgörande roll. Föräldrar och vårdnadshavare kan hjälpa till genom att prata om känslor, både sina egna och barnens, och ge namn åt olika känslouttryck. Detta bidrar till att bygga ett emotionellt ordförråd och underlättar barnens förståelse och förmåga att uttrycka sina känslor. Det är en process som sträcker sig långt bortom fyraårsåldern och fortsätter att utvecklas under hela barndomen och tonåren.