Hur mycket ultraprocessad mat äter svenskar?

Ultraprocessad matkonsumtion i Sverige: Ett ifrågasatt ämne

En europeisk studie från 2022 har väckt oro genom att hävda att svenskar konsumerar stora mängder ultraprocessad mat, uppskattningsvis 40 % av kaloriintaget. Denna studie har dock mött motstånd från Livsmedelsverket, som ifrågasätter dess resultat.

Vad är ultraprocessad mat?

Ultraprocessad mat är livsmedel som genomgått omfattande industriell bearbetning. De innehåller ofta höga halter av tillsatt socker, salt, mättat fett och konstgjorda sötningsmedel. Exempel på ultraprocessad mat är läsk, godis, chips och frysta färdigrätter.

Studiernas slutsatser

Den europeiska studien baserades på data från över 38 000 deltagare i 10 europeiska länder, inklusive Sverige. Forskarna fann att svenskar var bland de högsta konsumenterna av ultraprocessad mat, med en median på 40 % av kaloriintaget. Detta är betydligt högre än det europeiska genomsnittet på 25 %.

Livsmedelsverkets kritik

Livsmedelsverket har uttryckt oro över studiens resultat och hävdat att de överdriver den svenska konsumtionen av ultraprocessad mat. Verket pekar på att studien använde en matfrekvensfrågeformulär, som kan vara benägen för felrapportering, särskilt för ultraprocessad mat.

Livsmedelsverket hänvisar också till sin egen konsumentundersökning, som visade att andelen ultraprocessad mat i det svenska kaloriintaget var 19 % 2010–2011. Denna siffra har minskat något till 16 % 2017–2018.

Pågående forskning

Frågan om ultraprocessad matkonsumtion i Sverige är ett pågående forskningsområde. Det behövs ytterligare studier för att klargöra skillnaderna mellan de europeiska och svenska studierna och för att spåra trenderna i den svenska ultraprocessade matkonsumtionen över tid.

Slutsats

Det är viktigt att uppmärksamma riskerna förknippade med hög konsumtion av ultraprocessad mat, eftersom det har kopplats till ökad risk för fetma, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Dock är bevisen om den svenska konsumtionen av ultraprocessad mat motstridiga. Ytterligare forskning behövs för att lösa denna fråga och informera om folkhälsoinsatser.