Vilka tre typer av ätstörningar finns det?

Bortom tallriken: Tre ätstörningar och deras unika utmaningar

Ätstörningar är komplexa psykiska sjukdomar som präglas av ett stört förhållande till mat, vikt och kroppsuppfattning. De går långt bortom enbart “bantning” eller “frosseri” och påverkar individens fysiska och psykiska välbefinnande djupt. Även om det finns ett spektrum av ätstörningar är tre av de vanligast diagnostiserade anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningsstörning (BED). Trots vissa överlappande symtom skiljer de sig åt på avgörande sätt.

Anorexia nervosa: Mer än bara en önskan att vara smal, kännetecknas anorexia av en intensiv rädsla för viktuppgång, en förvrängd kroppsuppfattning och ett tvångsmässigt behov av att kontrollera sin vikt. Detta leder till drastisk kalorirestriktion, ibland i kombination med överdriven träning eller användning av laxermedel och diuretika. Resultatet blir ofta undervikt och allvarliga hälsoproblem, inklusive näringsbrist, hormonella obalanser och hjärtproblem. Den psykologiska bördan är tung och kan innefatta depression, ångest och social isolering. Anorexia handlar inte om fåfänga, utan om en djupgående kamp för kontroll och en snedvriden självbild.

Bulimia nervosa: Vid bulimia nervosa uppstår cykler av hetsätning, där stora mängder mat konsumeras på kort tid, ofta i hemlighet och med en känsla av kontrollförlust. Efteråt följer kompensatoriska beteenden för att “göra sig av med” kalorierna, som exempelvis självframkallade kräkningar, missbruk av laxermedel, överdriven träning eller fasta. Skammen och skuldkänslorna efter en hetsätningsattack är ofta intensiva. Liksom vid anorexia kan bulimia leda till allvarliga fysiska komplikationer, såsom elektrolytrubbningar, tandskador och problem med matsmältningssystemet. Den psykiska hälsan påverkas också negativt, med ökad risk för depression, ångest och substansmissbruk.

Hetsätningsstörning (BED): BED karakteriseras av återkommande episoder av hetsätning, liknande de som förekommer vid bulimia, men utan efterföljande kompensatoriska beteenden. Individer med BED upplever ofta en känsla av kontrollförlust under hetsätningen och känner skam och skuld efteråt. Detta kan leda till viktuppgång och ökad risk för fetmarelaterade hälsoproblem som diabetes typ 2, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. BED är ofta förknippad med psykisk ohälsa, inklusive depression, ångest och låg självkänsla. Det är viktigt att komma ihåg att BED inte handlar om bristande karaktär, utan om en komplex interaktion mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Att förstå de unika kännetecknen för varje ätstörning är avgörande för att kunna erbjuda rätt stöd och behandling. Tidig intervention är avgörande för att minska de långsiktiga konsekvenserna och hjälpa individen att återfå en hälsosam relation till mat och sin kropp. Om du eller någon du känner kämpar med en ätstörning, tveka inte att söka professionell hjälp.